Dags att åka till Borås, jag ska lämna njurprover. Känns helt meningslöst, fast jag vet att det är jättebra att läkaren vill ha koll. Tycker därimot att han kan ta de där proverna när jag redan ligger på sjukan. Men men samtidigt så tyckte han ju att jag skulle tagit dessa prover för några veckorsen och han vill väl ha resultaten omgående OM det skulle vara något !

Här händer det grejer ska ni veta...





Pappa och Christian tapetserar i vardagsrummet, det kommer bli så fint när det är färdigt. Det kommer bli skönt att komma hem ifrån BB till ett nytt och fräscht vardagsrum.

Nu börjar jag bli rädd ! Inte för snittet eller för att det kommer bli läskigt med det fysiska. Det jag är rädd för är den gigantiska förändringen som kommer bli i familjen.



Här sitter två slappisar i soffan, om några timmar är dom påväg hem till mormor och morfar för att ha höstlov. Det var bestämt sen innan och grabbarna har såklart sett framimot detta länge. När de kommer hem igen är ingenting som vanligt längre, barnaskaran har fördubblats.

Jag är nervös eller ja rädd för hur det kommer att bli här i våran lugna lilla oas. Jag vet att det är löjligt och att vi kommer anpassa oss fort som attans alla fyra, samtidigt tror jag inte det är en jätteovanlig känsla jag har.

Satan i gatan vad jag kommer sakna pojkarna denna veckan, tycker inte alls om att lämna bort dom. Fast va fruktansvärt det hade varit om dem aldrig fick åka iväg till någon utan mig för att JAG inte klarar av det.

Nej idag är jag inte mig själv riktigt, går runt här hemma och lipar, familjen kollar på mig med stora ögon och undrar vad det är som händer. Fattar ni inte, det kommer aldrig bli som vanligt igen, när ni kommer hem finns det två bebisar här... men nej dom fattar inte, varför gråter du för det undrar dom bara och Christian, ja han bara skakar på huvudet - dom (kvinnor) är sådär säger han till sina söner, det är bara att ni vänjer er !

Idag fälls det många tårar här hemma, jag vet inte vem som är värst barnen eller Christian. Ibland måste man ta tuffa beslut och vi har varit medvetna om att detta beslut måste tas men lika tufft är det ändå...
Jack och Lovisa har fått flytta, Jacobs allergi och astma gjorde det omöjligt att ha dem kvar. Nu ska de få bo på en bondgård utanför Alingsås och det känns jättebra ! Hoppas nu bara att de kommer att trivas och inte sakna oss... fast det tror jag inte, katter är ju så anpassningsbara, men visst det är med sorg som man lämnar ifrån sig dom och som sagt MÅNGA tårar här hemma idag !

Christian kom hem från affären, lycklig som ett litet barn på julafton. Han hade köpt någonting SÅ sött, stolt som en tupp drog han fram två nappflaskor...



Vi börjar nog förbereda oss mer och mer på vad som kommer skall. Nu är det stor längtan efter att få pussa och snusa på bebisar hos familjen Jonsson.

Vi har lyckats bocka av ett par punkter på den gigantiska to do listan, i morgon fortsätter vi ,
i olika tempon dock !

( Christian vet ingenting som ingen annan vet, ifall ni undrar varför nappflaskan är rosa så fanns det tydligen bara rosa och grön i butiken)

Nu ska jag gå och lägga mig, detta har varit den värsta dagen på väldigt väldigt länge ! En helt ny nivå av smärta har infunnit sig och hade jag inte haft ett bokat snitt redan hade jag nog varit tvungen att lägga in mig själv för starkare smärtlindring.. fy fasiken va skönt det ska bli !

Oj så det kan gå !

... japp jag tänker tjata !

Just det, när jag gick runt i färgaffären igår så hitade jag en annan tapet som jag tyckte var himla fin. Tänkte att den skulle passa bra på lilltoan. När vi flyttade in här så var det knallrött, det var inte riktigt våran stil så vi målade om allt i vitt... så länge liksom. Nu har jag tröttnat på att det är vitt vitt vitt precis överallt och känner för lite färg, fast i lagom dos.

Idag är en såndär dag där man hela tiden har något att göra, ingen tid att vila, men man hinner ändå känna hur trött man är. Jag tror att jag har fått gjort det mesta, det viktigaste iallafall, ändå känns det som att jag har missat något, något viktigt - suck !

Mellan bråk och tjuvnyps...

Man kan bli tokig, jag var på MVC idag för en vanlig kontroll, allt såg bra ut. Hade 2+ i urinet så jag måste dit och lämna ett nytt prov i morgon men han tyckte inte vi skulle oroa oss för havandeskapsförgiftning eftersom mitt blodtryck är stabilt.

Jag håller på att tappa det helt... förståndet alltså ! Nätterna är jättemärkliga, undra om det kan vara citodonen som gör det, det känns inte som att jag sover på riktigt. I natt kände jag att värkarna satte igång. Shit pommesfrites nu jäklar sätter det igång, 23 oktober är en perfekt dag ! Klockan var 04.00 och jag tänkte att nu ska jag ligga här och vila tills det inte går längre, ni vet det kommer ju till en gräns där behovet av att skrika är större än att vila. jag låg där och tittade på klockan, kände efter, kände efter ännu mer och insåg att nej jag har inga värkar - jag är bara hungerig !
Fattar ni hur mycket jag analyserar vertenda möjliga tecken på förlossningsstart... och vad besviken jag blir sen !

Jag står inne på toaletten och skriker efter Christian - Hallå, kom hit och titta ! kanske är det lite slemmigare, blodigare eller vattnigare än vanligt. Men Christian vill inte titta på mina " jävla flytningar" nää han tycker jag är jätte jobbig och påstår att bebisarna kommer när dom kommer, vare sig jag står och gapar på dass eller inte... vad vet han ?


Kanske ska jag åka till Kinnarp idag och titta i deras jättemysiga presentbutik, jag fick ett presentkort därifrån av mormor och Bosse, det skulle tydligen vara 20% på en massa saker också... DÅ måste man passa på !


Trevlig söndag på er

och det ska han få också... när jag och Gabbe kom hem efter simskolan var huset skinande rent ! Rent på mitt vis, inte sådär att all skit har förflyttat sig från ena stället till det andra utan det var borta, det luktade rent och tja det låg ett lugn över hela palatset. Kanske var det för att mormor och Bosse var här igår med en dammtrasa dessutom kastades ett par pikar över Christians städvanor från de båda.

Idag mina vänner, var dagen då Gabbe skulle börja på simskola... eller plask och lek som man så fint kallar det. Jag har aldrig varit med om maken till ett så laddat barn tidigare, Jacob har liksom aldrig visat något vidare intresse för vare sig det ena eller det andra, men Gabbe han var med på noterna ska ni vet. Igår kväll innan han gick och la sig var väskan packad, till och med ett äpple hade han fått med sig.
I morse slängde han i sig frukosten och sen styrde vi kosan mot Ulricehamn och simhallen, allt var på topp tills han gick ut i ledet med de andra barnen och såg den extremt djupa bassängen... Det var meningen att vi föräldrar skulle vänta i omklädningsrummet till simträningen var över, så där inne satt jag när jag hörde ett hysteriskt MAMMA från simhallen... japp, det var min son - såklart ! jag vill hem, jag vill hem, jag vill hem hyperventilerade han... varför undrar ni säkert och det gör även jag - VARFÖR ?

Gabriel har köpt 4 små plastgubbar idag, något typ av spel tror jag. Man ska liksom kasta dom där gubbarna på nått vis... i vilket fall, Gabbe hade med sig en av dessa gubbar till toaletten. Självklart tappade han den och katastrofen var ett faktum...

Om ni undrar vad jag sysslar med så ligger jag nerbäddad i min säng med en spyhink på höger sida...tycker inte alls synd om mig själv, inte det minsta !

Undrar ni hur det gick med min utmaning att samla ihop 2000 kr ? Jag är nöjd, fast jag fick faktiskt inte ihop exakt 2000 kr utan 1930. Jag har dessutom inte fått in alla tradera pengar på kontot ännu men räknar såklart med att alla ska betala sina vinnande bud. Tänk vad lätt det ändå är, jag har inte ansträngt mig jättemycket utan lagt ut lite urväxta kläder, pantat burkar och snott lite av Christians parkeringspengar... Nu under veckan har den där pantaburkspåsen vuxigt till säkert 50-100 kr igen. Det går...

Det är grått och regnigt men vad gör det när man har fina vänner som kommer hit med presenter på morgonen...

Den där bb-väskan är något jag funderar mycket över, egentligen skulle jag vilja packa den samma dag som jag plussar på stickan, så att allt är under kontroll. Men å andra sidan får jag för mig att det ger otur att ha den färdig för tidigt, att bara för att man är förberedd så kommer man få gå över tiden i flera veckor. När vi väntade Jacob packade vi aldrig någon väska, vilket resulterade i att jag saknade allt under och efter förlossningen. Christian var ärligt talat helt värdelös på att packa åt mig ! När vi skulle få Gabbe hade vi packat helt okej till mig och bebis, men inte något till Christian... Vi tror att Christian kan få stanna kvar åtminstånde första natten denna gången och då är det bra om det finns grejer även till honom ! I vilket fall i lördags när vi trodde att det var på gång insåg jag att det inte fanns en pinal packad och jag fick en total black out. Det enda jag kunde tänka på var svägerskans ord om halsbrännatabletter, hon hade glömt sina hemma och det låg hon och tjurade över mellan värkarna.

... inte ! Fy vad retsamt alltså, igår var vi helt säkra på att vattnet hade börjat sippra ut. Jag var blöt i brallan och fick liksom vatten på handen om jag hade den mellan låren. Eftersom vi aldrig har varit med om en spontan vattenavgång blev vi ganska glada, pirriga och lite små nervösa här hemma... Christian tyckte jag skulle ringa in till förlossningen för att kolla läget lite, barnmorskan jag fick prata med gjorde väl ganska klart för mig att det inte var vattnet som hade gått, när vattnet går är det ingen tvekan om det sa hon. Jag har ju hört många som har varit tveksamma och eftersom det är tvillingar tänkte jag att det kanske var tvåans vatten som hade börjat sippra och att ettan då låg i vägen för att det skulle komma en fors... men det trodde hon inte. Jag skulle såklart återkomma om det fortsatte komma vatten eller om det blev en "riktig" vattenavgång... efter att jag la på luren kom det inte EN jäkla droppe till ! Jag tog ingen citodon igår kväll ifall att det var nått på gång så tänkte jag att citodonen skulle få det att sluta, vilket resulterade i att jag låg och tjurade hela natten... KOM UT !

Min man är en helt vanlig man, en såndär som av någon konstig anledning inte ser att det är stökigt, som inte kan stänga köksskåpen efter sig eller som inte vet hur tvättmaskinen fungerar ! Om det är någonting det bråkas över här hemma så är det städning. Faktum är att den vanligaste skilsmässorsaken är just att man har olika uppfattningar om hur ett hem ska skötas. Kvinnan tar på sig allt för mycket både i och utanför hemmet medans mannen ser hemmet som sin frizon där man kan ta det lugnt och vila inför nästa jobbdag. Det är inte bara min man som är såhär, så här ser det ut i de flesta relationer ! Hur kommer det sig ?
 För det första har vi som sagt olika uppfattningar om hur ett hem ska skötas, hans smärtgräns är betydligt högre än min, mannen tycker av någon konstig anledning att han är duktig om han plockar ur diskmaskinen, medans jag gör det varje dag utan att någon reagerar.

Gener ? Uppfostran ? Det är frågan, jag har nog gett svärmor en och annan pik under årens lopp vilket jag faktiskt skäms över. Hon hävdar bestämt att Christian minsann har fått hjälpa till hemma under hans uppväxt, eftersom jag inte var med på den tiden har jag ingen aning. Det jag vet är att jag aldrig har sett min kära svärfar någonsin plockat in i diskmaskinen, städat eller lagat mat, han gör "manssysslorna" hemma... Hur är det man brukar säga, barn gör inte som föräldrarna säger utan som dom gör. Det är jävligt viktigt att man är en bra förebild och att pappor visar sina söner att det INTE är okej att mamma sliter som ett djur här hemma medans vi sitter och spelar tv-spel, annars kommer det tyvärr bli så att även mina svärdöttrar kommer klandra MIG för att deras män är riktiga mansgrisar... Så visst har det med uppfostran att göra, men jag har faktiskt vuxigt upp i en familj där två vuxna har städat, pappa hade väldigt höga krav på städstandarden i vårat hem och det var alltid ordning och reda. Jag och mina syskon fick tidigt lära oss att vi skulle hålla ordning, det var aldrig någon skillnad på oss fyra, även om det skiljde några år på mig och lillebror och att han dessutom var pojk och vi andra flickor så skulle vi alla hjälpas åt med städningen. Vi har dessutom alla fyra sett pappa med sopborsten i ena handen och dammtrasan i den andra så då undrar jag hur i hela friden lillebror blev en sådan slapp man som alla andra män, kan man då skylla på gener ?

Det absolut värsta, det jag faktiskt hatar är att jag måste stå till svars för att det inte är ordning hemma hos oss, om det är stökigt här hemma så undrar folk varför jag inte har ordning, om jag är sjuk... ingen skulle någonsin få försig att fråga Christian !

Nu håller jag på med ett test här hemma, det är svårt som attans i och med att min smärtgräns är betydligt lägre än Christians men jag får stå ut, det får bli kaos här hemma... jag måste testa mansgrisen !!



I morse fick jag frukost på sängen, en bra början men det krävs mer än så kära make !

Det blev inte så mycket med den där brottningsträningen heller, det är helt enkelt inte Gabbes dag idag... Han tittade på när de andra barnen tränade men fattade inte vitsen med att träna med andra ungar när han kan träna med sin pappa ! Jag känner en viss frustration, fast jag vet att det är totalförbjudet att hetsa sina barn att göra någonting bara för att man själv vill att dom ska tycka det är kul, men kom igen - Våra ungar är ju praktiskt taget tillverkade på en brottarmatta ! Någon liiitet uns av intresse borde det väl finnas ?
Lillebror i magen levde rövare så kanske kanske finns det hopp...

Jag och Gabbe åkte med grannmamman och hennes ungar till öppna förskolan idag, det är skönt att komma ut lite på dagarna. Jag var på öppna förskolan när Jacob var bebis men kände aldrig att det var min grej, jag var så mycket yngre än alla andra mammor och hade faktiskt inget gemensamt med någon utav dem. Jag blev nästan mer ensam av att vara där än att sitta hemma själv i min lägenhet... Nu tyckte jag det var riktigt mysigt, kanske har jag vuxigt in i en roll som passar på öppna förskolan... Gabriel var dock av annan åsikt ! Han deppade ihop efter en kvart och ville åka hem.

Igår eftermiddag åkte jag och Gabbe till Christians mormor en stund. Jenny och hennes lilla Bonnie hade varit där ett par dagar så jag ville gärna passa på att träffa dom en stund när de ändå var i närheten. När vi skulle gå jag och Gabriel fick Jenny hjälpa mig på med skorna och ganska samtidigt kom en kvinna från hemtjänsten, det var hennes första besök hos "gamle mormor" och hon klappade mig på axeln och frågade om det var jag som var Kerstin !! Nog för att jag ser sliten ut men 80 + ? När jag var hemma hos min syster i helgen var även hon ganska snabb med att påpeka att jag såg ut som en gammal tant... kul !

Hyffsat effektiv dag måste jag säga, vi började med ett besök till barnmorskan på morgonen. Christian var med då det skulle vara ett förlossningsamtal, fast jag tyckte nog att det var som ett helt vanligt besök, förrutom att Christian sa att vi behövde en läkartid så vi kunde diskutera igångsättning... väldigt skönt att någon annan för ens talan ibland. Ja barnmorskan höll med och skrev in i journalen att vi skulle prata igångsättning vid nästa TUL som är i slutet av oktober, jag hoppas bebisarna kommer då någongång. Han tyckte också att det var väldigt dumt att jag gick runt och hade så ont så han lovade att ringa jourläkaren på förlossningen under deras telefontid senare under dagen.

Har spenderat förmiddagen hos Johanna och det är alltid trevligt att sitta och snacka skit ett par timmar, när jag kom hem så bestämmde jag mig för att färga håret som jag aldrig gjorde igår. Precis när jag hade slängt i färgen i skallen så ringde dom från Gabbes förskola och jag behövde komma dit med extra byxor... slarvigt värre att inte ha extra byxor på plats. Jag fick iallafall dra en plastpåse över huvudet och sen en mössa på det, jag såg lite rolig ut men det är sånt man får bjuda på.

Vilken underbar dag jag hade igår, det var första gången jag var på St.jörgens spa men defenitivt inte den sista, jag tror att spat öppnade för sådär en 5 årsen, jag jobbade på ett annat litet hotell i närheten, nämligen St.jörgens hotell och pensionat. Gissa om fd chefen var glad över det stora konkurrerande hotellet som skulle öppna och dessutom med ett snarlikt namn... I vilket fall det var otroligt fräscht och modernt men visst man får vad man betalar för, en ansiktsbehandling och tillgång till spa avdelningen kostade 1500 kr, TACK mamma och pappa för det ! Jag kände mig som en riktig liten prinsessa, eller liten och liten...



Bilresan ner gick förvånadsvärt bra och även att köra runt på hisingen gick kanon, därimot blev jag lite stressad över att behöva köra hem i mörkret, det var nästan så att jag bestämde mig för att stanna i Göteborg över natten. Men jag tog och åkte hem ändå, jag behöver min säng med mitt glidlakan och värmekudde ! Sen är det alltid skönt att vakna hemma... resan hem gick långsamt och lite svettigt men jag kom fram helskinnad och det är viktigast.

Jag fick träffa lilla Lucas igår också, söt som socker såklart och kära någon va små dom är. Tänk att jag har två sådana i min mage, det känns ju helt galet. Tyvärr glömde jag min kamera i bilen så det blev ingen bild på lillgrabben denna gång. Nästa vecka åker jag ner igen, det är så många jag vill hälsa på och jag hade bokat upp mig lite väl tajt igår, så jag tar ungarna och åker ner igen. Det känns otroligt skönt att våga åka fram och tillbaka till gbg, det är nästan den största anledningen till körkortet...

Nu ska jag fortsätta min lata söndag här hemma, färga håret ska jag göra och pilla mig lite i naveln... nää det går ju inte, jag har ju ingen navel längre.

Det är med skräckblandad förtjusning som jag åker till Göteborg i morgon, min tanke var väl egentligen att mannen skulle köra till Göteborg, hoppa av vid Vallhalla och sen skulle jag köra vidare till hisingen. Var iof ganska tveksam till om jag vill göra min första Göteborgskörning från Vallhalla, det finns kanske lättare ställen att börja på, så tanken att kanske åka med till stan för att sen ta vagnen till syster fanns också, men det skulle antagligen bli för jobbigt rent fysiskt, dessutom skulle det bli alldeles för stressigt. Så det blev ett litet bilköp idag, det är absolut inget impulsköp, men vi har velat fram och tillbaka vilken typ av bil vi ska köpa. Det känns som att en 7- sitsig bil vore på sin plats med tanke på att vi snart är 6 st i familjen, men vi bestämde oss för att köpa en liten billig pendlar bil till och börja med eftersom vi kommer behöva även en sådan. Sen får vi se hur snabbt behovet av en större bil blir...
Eftersom Christian hade lovat att hämta upp en kollega i morgon blir det alltså bäst att jag kör till Götet själv och slipper passa tider både på morgonen och kvällen, första gången jag kör till och i stora stan... nervöst !



ja det blev ju en fruktansvärt dålig bild, det är mörkt och kallt ute, vi är super nöjda och jag tycker bilen är jätte gullig.


Spaväskan är packad och jag är superladdad, allt som har med försäkringskassan att göra ligger på is tills vidare, det finns inget jag kan göra i helgen ändå !

Jag har inte varit i toppform idag om man säger så, natten har varit jätte jobbig. Jag har haft fruktansvärt ont i hela kroppen och har känt mig helt borta i huvudet. Det är nästan så att jag började fundera på om jag hade värkar och borde åka in till sjukan, men vem skulle då göra alla mina viktiga samtal till och för försäkringskassan, det var alltså det som snurrade runt i mitt huvud ! Jag steg upp vid 07.00 med sprängande huvudvärk och svullnad i ansiktet, fortfarande hel snurrig i skallen - försäkringskassan har lyckats att knäcka mig, på riktigt jag orkar faktiskt inte längre. Just nu känner jag att gör deras jobb, sitter i telefon hela dagarna och jagar jagar jagar ! Det enda jag vet är att vi är långt ifrån färdiga och jag orkar inte längre...

Kanske är det så att min försäkringskassamardröm är under skaplig kontroll, för helt säkrad är den knappast. Det litar jag inte på förrens jag har pengar på kontot !

Är min son en svärmorsdröm ? Ja vad vet jag, men jag är ganska säker på att han charmar de flesta medelåldersdamerna med sina stora blåa ögon och framför allt med sitt genuina intresse för matlagning.

Ja en liten uppdatering kring försäkringskassadramat kanske vore på sin plats, fast jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva. Jag åkte dit, det var inte en kotte där så det var bara för mig att traska fram till disken och förklara mitt ärende. Två jättetrevliga personer stod där och lyssnade på mig, båda blev väldigt upprörda över hur deras arbetskollegor hade behandlat mig och att jag självklart hade all rätt att vara förbannad. Eftersom jag ser hyffsat sprickfärdig ut så insåg dom även det akuta i problemet. Nu kunde ju inte dom hjälpa mig, det måste vara en handläggare, det förstår även jag att det är olika yrkeskompetenser och kassapersonalen inte kan samma saker som handläggarna. Tjejen i kassan ringde iallafall till den handläggaren som jobbar i Ulricehamn (fast hon sitter i Borås), den kvinnan hade givetvis semester, hon återkommer på fredag ! Det är ju så att man vill börja grina... jag fick dock hennes direktnr och mailadress, så jag ska sätta mig att skriva ett väldigt tydligt mail till henne redan nu, sen ska jag ringa henne kl.08.00 på fredag morgon !

Idag har jag varit uppe i ottan, eller ja det beror väl kanske på hur man ser det... men klockan 05.30 iallafall ! Det är tidigt för mig. Jag har vart och kört Christian till tågstationen, han ska till Stockholm på mässa. Jag vill också åka till Stockholm, fast jag kan hoppa över mässan.

Hur härligt låter inte detta : En kur med naturkraft; vitaliserande och renande. Glid ner i ett vitaliserande bad. Njut av bodyscrub som efterföljs av utrensande inpackning, ansiktsrengöring och ansiktsmassage. Kuren avslutas med ryggmassage och välgörande kropps- och ansiktsprodukter... ?? Super härligt va, jag ringde och skulle boka detta spapaketet för en stund sen. Det blev ett nej såklart, massera en tvillinggravid i v.34... nja inte jätte lockande kanske ! Jag fick boka in en ansiktsmassage i stället, dessutom så får jag spendera hela dagen på spat, med olika bassänger och bastuar och bara det kommer göra susen för min stackars rygg... Inte nog med det... EGENTID !

Vissa dagar liksom bara försvinner, idag är en sådan dag ! Vi har inte gjort särskilt mycket, men ändå har vi haft att göra hela tiden. Vi har inte haft tid att bli uttråkade, fast vi har inte gjort något speciellt... hänger ni med ?


Igår fick vi ett super snabbt besök av mormor och Bosse, dom har sin husvagn i Ulricehamn på vintrarna och igår var det dags att ställa upp den. Jag tycker det är jättemysigt att ha dom nära nu i vinter när bebisarna kommer. Om dom nu kommer vara i vagnen nått vill säga. I vilketfall så har vi fått ett skötbord av min moster som min lillkusin har vuxigt ur och det slängdes in i lite snabbt igår...



Christian fick nöjet att bygga ihop det idag och jag tycker det är jättefint, ska bara köpa en såndär skötbädd att lägga på, hade en jättefin mörkblå med spöket laban till Gabbe. Synd att jag gjorde mig av med alla bebisgrejer efter honom..


Mormor passade på att bråka lite med mina träningsplaner inför vintern, hon tyckte helt enkelt att jag skulle skärpa mig och lägga kortvasan på is ett år till... Hon sa att jag kommer ångra mig när jag blir äldre och kommer kissa på mig i tid och otid ! 



Då passade jag på att ta en bild på lilla mormor när hon var mitt i sin uppläxning, men hon ser ju väldigt glad ut för att "skälla" !?!  


Nää nu blir det filmmys med Gabbe i våran säng, Jacob har jag knappt sett röken av sen igår morse. Han sover över hos en kompis för andra kvällen i rad... ja olika kompisar är det ju. Antar att det bara är början på ett nytt kapitell i hans liv... mindre tid för mamma =(