Jag fick för mig att jag kanske skulle testa att baka tekakor, mitt i mattepluggandet, jag som inte bakar bröd. När jag funderade på bakandet och pluggandet så funderade jag vidare i just de där banorna. Måste man bli något, kan jag inte nöja mig med att vara hemmafru och baka tekakor och tvätta resten av mitt liv ? Det är ju himla mysigt, måste man ha så höga krav på sig själv räcker det inte med att bara vara ? Är det inte detta man vill på nått vis, att få vara hemma ? Jag vet inte, jag har aldrig kännt såhär förrut men är det så himla pjåkigt  ?

Är det kanske så att mattepluggandet har fått mig att börja tveka på mina kunskaper och prestationer ? Börjar jag vackla i valet av utbildning, ja vad tusan vet jag mer än att jag aldrig kommer klara matte på distans om jag inte får hjälp av ett mattegeni

Ena stunden så slår jag igen boken och tänker att jag skiter i det, vem bryr sig jag kommer garanterat överleva utan matte B, när jag å andra siden ger mig tusan på att jag ska klara det och om "alla andra" kan så kan jag också - så öppnar jag boken igen och så rullar det på !