tredje dagen är värst när det gäller allt, är det inte så ? Den där bubblan man har levt i ett par dagar spricker, man sänker garden... alla har väl hört om tre dagars deppen efter man har fött barn, eller att man måste komma över tredje dagen när man slutar röka osv. Jag vet inte varför det är så men jag har såklart mina teorier, vardagen kommer ifatt och det gör den ganska snabbt, ja efter tre dagar helt enkelt. Man vaknar upp i någon slags "mitt nya liv koma" helt plötsligt har man en bebis att ta hand om, eller att en massa gifter är påväg ur kroppen som man inte riktigt orkar stå i mot. Okej det är synd att jämföra en bebis med nikotin men jag tror ändå att vårt psyke fungerar hyffsat lika i nya situationer. idag är det min tredje dag på min vita månad och under förmiddagen har jag kännt efter en hel del, det känns ingenting !
Är inte sugen på cigaretter, snus, godis eller dricka. Är det inte konstigt på nått sätt ? Nej tror faktiskt inte det, är så himla bestämd att jag kommer klara det fin fint denna gången.
vet ni vad, det ända jag är sugen på är en löprunda !