Denna natten har redan nu betydliget mer vakenhet än gårdagens, när jag skulle fixa käk till Hjalmar förrut såg jag att det var vitt på backen. Jag kunde inte riktigt avgöra om det var väldigt kallt och frostigt eller om det faktiskt var snö, men när jag sneglade upp mot gatlampan såg jag att det kom en flinga eller två. Kul tänkte jag, hoppas det ligger kvar till morgonen så ungarna får se...

Nu var det dags för Lovis att käka och jag tittade ut för att se hur det gick för snön och tja de där två flingorna hade visst fått sällskap.

Jag som vanligtvis är stark motståndare till snö, kyla och vinter blev ändå sådär varm och mjuk inombords. Allra helst vill jag springa upp och väcka två grabbar som har längtat efter snö i månader redan nu... Kan knappt vänta till morgonen.