Nu är han sådär sjuk igen , världens största lillelillelillebror... Sådär så att han låter som en liten gris vid vartenda andetag. Man riktigt hör hur de små gångarna i näsan är svullna och är fulla med slem. Nu har jag lagt honom i sjuksängen (babysittern) som ligger på golvet nedanför soffan. Jag ska spendera natten med att klappa lilla pösbullen på favorit - mys - trygghets - punkten, vid näsroten. Klappar man lite där, alltså mellan ögonen så faller vilken bebis som helst i koma . Sen lovar jag inte att de kommer sova 12 timmars nätter, men avslappnade det blir de.